Skönt men ändå att jag vill gråta
Nu är vi hemma igen i Norrköping och det känns enormt konstigt. Skönt, men lite som att jag vill gråta emellanåt. Det är för jag är så mycket i Habo ibland att jag faktiskt kommer mer och mer bort ifrån Norrköping. Att jag börjar vantrivas mer här hemma och jag har aldrig trivts i Norrköping. Jag är så van att vara i Habo och jag trivs bra där. Men som vanligt kommer jag nog bli bekväm med att vara här hemma igen så småningom.
Förresten har jag gått och blivit sjuk nu, så det kommer bli lite segt med fotograferandet, men jag har fortfarande bilderna kvar ifrån Gränna att lägga upp!