Vill inte vara ett offer för ett ledsamt förflutna

Jag har genomgått saker i mitt liv som t.ex mobbning, utfrysning och självmordstankar och depression, samt alltid känt mig som det svarta fåret som är väldigt annorlunda och tyst med egna tankar. Jag har alltid tyckt synd om mig själv och det gör jag fortfarande ibland och har man inte haft någon som har direkt brytt sig, så är det inte så konstigt och inte alls något fel med det. Samt har jag alltid sökt uppmärksamhet och folk ser alltid det som någoting fel. Varför är det fel? Söker man efter uppmärksamhet så är det ett bevis på att personen inte mår bra. Hjälp då istället för att stjälpa. Har man genomgått saker som t.ex att man har känt att ingen har brytt sig så är det knappast konstigt att man söker någon som gör det, då man är en människa med behov som behöver få dom behoven tillfredsställda, samt få kärlek. Har man inte fått kärlek är det inte konstigt att man behöver det, och därför är det inte konstigt att man söker det, då vi levande människor är medfödda att göra det som får oss att må bra och därför söker vi efter det. Men jag känner att jag håller på att bli mer och mer vuxen, därmed äldre och det betyder att jag försvinner mer och mer ifrån mitt förflutna och jag vill inte ses som ett offer i hela mitt liv. Jag vill inte längre ses som en person som "hon har haft det tufft". Det ville jag förr, jag trodde det var det som gjorde mig intressant och det var bland annat därför jag sökte uppmärksamhet, men också för jag hade mina behov att få kärlek och bekräftelse, men nu är det aldrig så lika mycket längre och jag tänker aldrig på det längre, men nu har jag börjat tänka på det hela igen men då tänker jag bara att jag är trött på det och det är väldigt uttjatat. Jag vill inte längre ses som hon som har blivit utsatt och varit synd om som gått igenom mycket. Jag vill hitta något annat som gör mig intressant istället. Jag känner att depressioner man hade som tonåring och lite äldre försvinner mer med åldern för man mognas betydligt och man kommer till en punkt i livet, då man vill få en invändning på det hela och istället satsa på att bilda familj. Man orkar inte helt enkelt tänka på det förflutna längre för man är bara så trött på det och det är deprimerande att tänka på det och jag har kommit till en punkt då jag vill vara lycklig och för att vara det så måste man göra något åt det och göra det som gör dig glad.
 
 
#1 / / Skogsraah ☾:

Så bra skrivet. Stark är du! Förstår dig helt!

Svar: Åh tack!
Emma

#2 / / Robex Lundgren:

fin bild

Svar: Åh tack!
Emma